Hörneå bys hemsida www.becken.se
Sjöflyg med Cessna 185 från Arjeplog - spännande värre!
Min polare Per Jonsson kom ofta med "bra" idér och jag hakade på.
Han kände en lapp (same) i Arjeplog som ägde ett sjöflygplan - en Cessna
185 med flottörer.
Det planet kunde vi hyra och ta sjöcert med, OM vi hämtade det i Arjeplog och flög ner det till Umeå och Stöcksjön. Planet skulle återlämnas så fulltankat som möjligt.
På den tiden fick man landa och starta på Stöcksjön och Lapplandsflyg hade några av sina plan där, men dom var svåra att hyra. Sjöflygplan är dyra och det är lätt att skada dom på stenar od.
Konsten att "flyga på sjö" är också lite speciell och innebär en hel del risker.
Kraftledningar, grund, blank vattenyta, hård blåst, strömmar på älven, vågor mm kan vara svåra att hantera.
Resan till Arjeplog blev ett äventyr i sig att minnas. Vi hade ju inget sjöcert och tvingades därför "lura med oss" förre flygläraren Janne Lundholm på resan för att han skulle flyga ner planet till Umeå.
Jag ägde då en av mina Fiat 600 som skulle nyttjas för denna långresa.
Tänk er tre långa , resliga norrlänningar i en liten Fiat 600 på väg mot Arjeplog för att hyra ett sjöflygplan :-) Norr om Piteå på väg mot Arjeplog gick generatoremmen av och allt kokade - och generatorn slutade ladda!
Inne på en gård i obygden lyckades vi övertala en kvinna att få ta hennes nylonstrumpor, från benen, till att använda som generatorrem. Den knöt vi ihop och använde i två dagar och 10 mil innan vi hittade en ny.
Efter ett antal timmars träning på Stöcksjön med landningar, segling mot brygga, stakning med bambustav mm så fick vi då vårt sjöcert. Dörrarna används som flygsegel på dessa plan. Vänster höger osv.
Tord och sonen Joakim vid ett av sjöflygplanen vid Stöcksjön, Cessna 185. Bilden är tagen ca 1970.
Återresan skulle sedan påbörjas med fulltankat plan. Under dess "mage"
fanns en sk Cargopack som skulle fyllas med ett stort fat med flygbensin, plus att planets vingtankar fylldes.
Vi startade som vanligt i motvind och starten skulle ske från Nudistbadet nere vid södra änden. Pers nyfikenhet på söta brudar räddade måhända vårt liv den gången. Han taxade ner ända mot nudistbadet och tog fart mot vinden med det fulltankade planet.
Full gas - men det gick tyngre än vi trott. På den tiden fanns en såg i Stöcksjö, precis där återvinningen nu har ett antal containers. Den sågen var nära brännas ner av oss. Full gas, men ingen fart, ännu mera gas och hela sjön behövdes för att få upp planet. När det var ca 200 m kvar av sjön ryckte vi upp planet från ytan och det segade sig sakta upp över sågen men det var inte många meter till godo. Man såg tydligt plåttaken och de bleka gubbarna, som jobbade på sågen, tittandes upp på oss.
Planet sköt fart när det kom loss från vattnet och vi drog en lättnadens suck - på väg mot Arjeplog - fulltankade, kanske alldeles för mkt fulltankade. men vi lärde oss något. Det går tungt att komma loss från en vattenyta och det behövs mkt längre startsträcka än man tror.
Hem körde vi min Fiat 600 - med våra sjöcert på fickan och nya spännade äventyr på gång, bl. a i Lycksele och på Nydalasjön och Bäcksjön.
2012-01-07 Tord Fröling
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se